NÄR UTSEENDEFIXERINGEN GICK FÖR LÅNGT

Håret varierar väldigt mycket under graviditeten det har jag både läst och känt själv. De har hållt sig bra hela tiden, tjockt och långt men nu börjar jag känna att jag tappar mer, att de blir flottigt fortare men samtidigt torrt och frissigt. Jag måste boka tid för färg och klipp!
 
Jag vet att jag är ytlig. Kanske lite väl ibland när jag både har fixat naglar, fransar och hår på salonger. Jag har aldrig gjort skönhets operationer men om jag skulle bli erbjuden skulle jag göra både bröst och läppförstoring bara för att. Men jag har blivit förstörd sedan barnsben, de var viktigt att se hel och ren ut, välborstat hår, fixade naglar och magen fick inte puta ut. Jag blev mobbad för mitt utseende redan första dagarna när jag började skolan av äldre tjejer. Ätstörningar i tonåren, jag skulle bland annat slå vad om att inte äta något på en vecka. Svimmade ofta och hade dåligt blodtryck och fick sämre självförtroende för att brösten blev mindre av mitt sjuka beteende.
 
Jag ville så gärna pierca mig i navlen men de fick jag inte så jag tog det själv med tre försök som gick åt helvete och blev inflamerat. Jag färgade håret första gången som 11år hos en vän och förstörde mitt hår totalt. Började sminka mig väldigt ung men visste inte alls hur man gjorde, bara öste på med svart och speciellt i sjuan när jag hade min emo tid när jag ville ta mitt liv men vågade inte som tur var. Blev en fjortis senare på högstadiet, började festa för första gången och köpte bland annat mina första string med en vän på stan för att vara en av de som vågade dra upp dom till nacken i skolan även fast de var de mest obekvämaste trosorna som fanns. Jag var en osäker tj tonårstjej med dåligt självförtroende bara för jag tyckte att jag var ful och hade lyssnat på mobbarna.
 
Så mitt krigande till att känna mig fin och bekväm med mitt yttre har varit tuff, jag tror aldrig att man kommer bli nöjd men de är inget som är lika viktigt som det var förut längre, då var jag besatt. Men nu har jag växt upp, har bättre självförtroende och kan gå osminkad ute vilket jag inte kunde förut. Smink och skönhet kommer att vara ett intresse för min egen skull, jag försöker vara en bra människa och det är viktigare än strävan efter att få känna mig fin för de kan göra en sjuk och beroende. Mitt mål nu är att jag ska bli en mamma och jag är glad över att inte få en tonårstjej ;)



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback