MOTVIND

Utåt kanske det ser ut som att jag mår skitbra men om sanningen ska fram så är jag inte på topp och inte varit på länge. Jag kan ha bra dagar, jag kan känna mig lycklig för stunden men det är många ensamma dagar och vakna nätter med ångest över saker. Jag bearbetar även hennes bortgång fortfarande, när det blir tyst om nätterna så kommer känslorna ikapp. Jag hatar det. Jag orkar inte med mig själv. Så jag är så glad över att jag har min älskade son som tar över min vakna tid och när jag tittar på honom så tänker jag att jag vill att han ska se mig som en glad och stark mamma. För det är de jag vill vara.
 
Men jag har redan ångest över att jag snart måste ta tag i mitt eget liv igen, jag vill bara vara i min bebis bubbla föralltid. Men han växer upp och jag måste komma på något jag kan göra för jag vill inte jobba med det jag är utbildad som. Men vad vill jag göra då? Min tanke var att plugga men vill jag verkligen det eller låter det bara bra? Jag vill hitta min grej, jag har idéer men är för feg för att ta tag i dom. De vore kul att starta eget men vågar jag ta steget? Och med vilka av mina idéer? Kommer dom att hålla? Jag blir så lätt uttråkad och självförtroendet svajar. Jag har ingen aning och det stressar mig när jag egentligen bara vill gosa och njuta av tiden med min lilla pojke som snart inte är så liten längre..Jag är bara rädd för att ta något jobb som jag inte kommer trivas med eller plugga flera år till något som jag bara kanske tror att jag vill göra sen? Det går ju inte. Det är stressigt och kaos i huvudet...



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback