DET ÄR MAMMA SOM BESTÄMMER

Tänk att äntligen kunna få springa runt och busa med Nelly på ängen själv! Man märker på honom hur lycklig han är nu när han kan gå och han vägrar att gå in haha. Det är väl nu trotsen börjar, han börjar få en riktigt stark vilja och visar de igenom att sprattla med benen och börja skrika. Då är de bara lyfta upp om vi är ute och gå in eller ner i vagnen. Och inomhus brukar han lägga sig ner och protestera med att sprattla med benen och skrika, då får han ligga där tills de gått över. Jag tröstar inte barn som trotsar. 
 
För mig är det viktigt att han lär sig från början att han inte kommer få som han vill om han beter sig så, det är jag som bestämmer, inte han. För om man låter barnen bestämma redan nu då är det kört. Min unge ska inte få bli en bortskämd unge de har jag alltid haft i tankarna. Jag vet att de kommer bli svårt ju mer åren går men jag är beredd på det. Och tjata på barn att de inte får göra si och så och skrika på dom är de värsta jag vet, de kommer inte hjälpa. Man måste ta tag i barnet direkt om de gör något de inte ska som att klättrar på något olämpligt eller springer iväg osv. Dom kommer inte lyssna om man bara gapar att de inte får göra så, man måste upprepa och visa att de inte får. 
 
Jag är inget proffs, jag har bara erfarenhet. Men jag kan inte veta hur Maxells personlighet kommer att bli i framtiden men jag kommer göra ALLT jag kan för att han ska bli en snäll och omtänksam människa. Sen finns de två sidor av bortskämdhet, att han får saker han pekar på är väldigt lätt nu när han är så liten och söt men om han skulle skrika "JAG SKA HA DEN DÄR" i butiken och om man märker på honom att han blivit otacksam då är det kört. Och om han får saker från andra är en annan sak men han ska visa sin tacksamhet (när han vet vad det är) och att han aldrig ska ta förgivet att han ska få saker av andra. 
 
Jag själv var inte bortskämd som barn. Jag ville gärna vara det men jag visste att pappa skulle bli arg om jag ställde till med en scen i affären haha! Men jag minns ofta hur min lillebror protestera i affären om han inte fick de han ville ha men då tog pappa bara honom under armen och gick ut. Jag tror att de är viktigt att sätta gränser rätt tidigt. 



Kommentarer

Kom ihåg






Trackback