ETT ÅR SEN..

Idag var det ett år sedan farmor somnade in. Hon somnade in 03 på morgonen. Dagen innan var jag, min faster och två kusiner där. De sista dagarna var riktigt jobbiga för allihopa för vi visste att det var väldigt nära men man kan aldrig förbereda sig för något sånt här. När vi var där så kunde hon varken se eller prata längre, hon bara låg där och dom sa att hon bara kunde höra oss så vi höll om henne och pratade till henne. Men vad säger man till en som alltid funnits där i hela ens liv som ska dö? Jag hade en sån panik. Det kändes skönt att min faster och kusiner var där, vi satt där tillsammans, trösta varandra, pratade, höll om henne, titta, tänkte, satt tysta och Maxell var även med. Farmor hade frågat efter honom dagen innan som var den sista dagen hon kunde prata så det var självklart att han skulle vara där hennes sista dag vid liv.  
 
Jag pussade farmor på pannan innan vi gick därifrån och sa att jag älskade henne. Det var hon nogrann med att säga till oss jämt och jag är inte så van att säga det själv men det var viktigt för henne även om både hon och vi vet det utan att behöva säga det såklart. Dagarna efter och månaderna är suddiga för mig, jag minns bara hur jag kämpade med Maxells kolik samtidigt som jag var i stor sorg och visste inte hur jag skulle hantera allting, de var skitjobbigt som nybliven mamma men jag är tacksam över att de var många som kom förbi och hjälpte mig. Det kändes så otroligt tomt och känns än idag, varje kväll tänker jag på henne när det är tyst och kan vakna vissa nätter av panikångest över att hon inte finns vid liv mer och drömmer om henne väldigt ofta att hon är det. Hon var inte bara min farmor hon var den närmaste personen jag någonsin haft i mitt liv. Jag och min lillebror kunde alltid prata med henne om allt, hon var den mest omtänksammaste och älskade oss alla lika mycket som vi älskade henne. Jag önskar bara att hon aldrig hade fått cancer, då hade hon varit vid liv. Igår fick jag veta att himlen fick en till ängel, hennes syster somnade in så nu är dom tillsammans däruppe och behöver inte lida mer.. ♥
Kommentera
| LIVET


Kommentarer

Kom ihåg






Trackback