Milton blev 7 månader igår den 30 januari. Tiden går väldigt fort nu, han är ingen liten bebis längre eller jo en bebis men inte spädbarn vilket i för sig är ganska skönt men jag älskar bebisgos och de blir dom lite snålare med när de vill börja upptäcka världen själva i alla fall våra pojkar. Dom gillar inte att vara stilla, Milton har börja tagit sig framåt med armarna för några veckor sen så nu drar han iväg överallt😅 Maxell brukar dra honom bakåt i fötterna när han närmar sig saker som han inte får bita i haha. Han har två små tänder och tredje på g tror jag. 

Han har fått de där bebis skrattet nu också men inte som Maxell, hans garvande var och är extremt och man skrattar själv när man hör det för de är så roligt. Dom på Maxells förskola visa mig en bild som han själv tagit där han skrattar och dom sa att de smittas av bara av att se på bilden. Men Milton skrattar mest åt när Maxell tokar sig för honom, de är så söta ihop. Maxell vill gärna berätta saker för Milton också som imorse "Miton vet du, jag drömde om en grävskopa vad drömde du då" gullungar❤️

Jag visste väl att de var en bra idé att skaffa syskon till han. Vi längtar så efter att de får leka mer ihop då det kan bli lite hårdhänt nu när han är så liten fortfarande. Tänk alla semestrar, lek på gården, allt. Jag lekte jämt med min lillebror som var tre år yngre när vi åkte nånstans men jag tror att dom här två kommer ha ett ännu starkare band då det bara skiljer 2år. Vi älskar att följa deras utveckling och liv. Det går lättare och lättare ju äldre dom blir och jag har börjat må bättre vilket känns skönt för jag behöver all energi jag kan för att vara en stark och glad mamma. Sen är vissa dagar riktigt tuffa men så är det, jag är i alla fall inte i någon djup depression längre!